| |
Datum |
Händelse(r) |
| 1 | 1751 | - 25 Mar 1751—12 Feb 1771: Kung: Adolf Fredrik
Adolf Fredrik, född 4 maj 1710 (enligt s.s.; 3 maj enligt g.s. och 14 maj enligt n.s.) på Gottorp i Holstein-Gottorp, Tyskland, död 12 februari 1771 på Stockholms slott i Stockholm, var kung av Sverige från 1751, son till hertig Kristian August av Holstein-Gottorp (furstbiskopen av Lübeck) och Albertina Frederika av Baden-Durlach, således morbror till Katarina II av Ryssland.
Efter hattarnas ryska krig utsågs Adolf Fredrik 1743 till kronprins under påtryckning från tsarinnan Elisabet. Han gifte sig året därpå med Lovisa Ulrika av Preussen, syster till Fredrik den store. Adolf Fredrik återinförde furstehuset Oldenburg i Sverige och grundlade dess holstein-gottorpska gren som svensk kungaätt.
|
| 2 | 1771 | - 12 Feb 1771—29 Mar 1792: Kung: Gustav III
Gustav III (skrev sig Gustaf på svenska), född 13 januari 1746 (g.s.; 24 januari n.s.) på Wrangelska palatset i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott i Stockholm, var Sveriges konung 1771–1792.
Han var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen, bror till Karl XIII och kusin till Katarina II av Ryssland. Av experter[1] har Gustav III ansetts vara en av de mest begåvade, aktiva och kontroversiella kungarna i den svenska historien. Han har skildrats på mycket varierande sätt efter olika historikers synvinklar. På grund av sitt stora kulturintresse kallas han ibland "Teaterkungen".
Han var emellertid under sin regenttid mest känd för att ha återinfört enväldet i och med en statskupp 1772, då regeringen avsattes och politiska partier tvångsupplöstes. Detta bekräftades senare genom en inskränkt tryckfrihetsförordning 1774 och förenings- och säkerhetsakten 1789, som kraftigt begränsade riksdagens makt. Samtidigt liberaliserades ekonomin och strafflagstiftningen, dödsstraffet beskars och tortyr under förhör förbjöds. Under inflytande av Voltaire tillät han också större religionsfrihet och inbjöd katoliker och judar att bosätta sig i riket.
Ett krig mot Ryssland 1788-1790 slutade utan landvinningar eller -förluster efter slaget vid Svensksund, som blev en seger mot den ryska flottan. Gustav engagerade sig därefter i motståndet mot den franska revolutionen och undertryckte all opposition med järnhand. Han skadesköts under en maskeradbal i mars 1792 av attentatorn Jacob Johan Anckarström och avled veckor senare.
|
| 3 | 1789 | - 1789: Franska revolutionen
|
| 4 | 1790 | - 1790: Fredmans epistlar
Fredmans epistlar är en diktcykel av Carl Michael Bellman, första gången utgiven 1790 av musikern och musikförläggaren Olof Åhlström. Verket föregicks av det 1783 utgivna Bacchi Tempel och följdes år 1791 av det fristående Fredmans sånger.
|
| 5 | 1792 | - 16 Mar 1792: Maskeradbalen på Operan
- 29 Mar 1792—13 Mar 1809: Kung: Gustav IV Adolf
Gustav IV Adolf (Gustaf Adolph), född 1 november 1778 på Stockholms slott i Stockholm, död 7 februari 1837 i Sankt Gallen, Schweiz, var kung av Sverige 1792–1809, son till Gustav III och Sofia Magdalena av Danmark och gift 31 oktober 1797 med Fredrika av Baden.
|
| 6 | 1809 | - 13 Mar 1809—5 Feb 1818: Kung: Karl XIII
Karl XIII, född 26 september (Gamla stilen) 1748 i Wrangelska palatset i Stockholm, död 5 februari 1818 på Stockholms slott, var konung av Sverige från 1809 och Norge – under namnet Karl II – från 1814 till sin död. Han var även hertig av Södermanland. Karl XIII var son till kung Adolf Fredrik och drottning Lovisa Ulrika, bror till Gustav III och kusin till Katarina II av Ryssland. Han gifte sig 7 juli 1774 med sin kusin Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp, vars far var yngre bror till Adolf Fredrik.
|
| 7 | 1816 | - 1816: Året utan sommar
Året utan sommar eller "artonhundra-frös-ihjäl" kallas den extremt kalla sommar som inträffade i mitten av 1816 på norra halvklotet. Den plötsliga och oväntade klimatförändringen orsakades av ett explosivt utbrott från vulkanen Tambora i dåvarande Nederländska Indien (nuvarande Indonesien), vilket pågick mellan den 5 och 15 april 1815. De väldiga mängderna partiklar från utbrottet gjorde att solljuset hindrades från att nå jordytan, varpå denna avkyldes, vilket orsakade missväxt, epidemier, hungersnöd och översvämningar i Europa och Nordamerika.
|
| 8 | 1818 | - 5 Feb 1818—8 Mar 1844: Kung: Karl XIV Johan
Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 januari 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818, i Norge under regentnamnet Karl III Johan. Han gifte sig den 16 augusti 1798 i Paris med Désirée Clary, sedermera svensk-norsk drottning under namnet Desideria, svägerska till Napoleons bror Joseph Bonaparte. Vid ankomsten till Sverige 1810 som furste av Ponte Corvo hade hans fullständiga namn utvecklats till Jean Baptiste Jules (Johan Baptist Julius). Namnet Karl fick han efter adoptivfadern Karl XIII.
|
| 9 | 1826 | - 1826: Missväxt
Svår missväxt råder i Sverige.
|
| 10 | 1842 | - 18 Jun 1842: Fokskolestadgan
Den svenska Folkskolestadgan utfärdas, vari beslutas att alla svenska barn skall gå i folkskola. Det tar dock några årtionden innan verksamheten helt fungerar. I stadgan tillsätts också skolstyrelser och inrättas lärarseminarier.
|
| 11 | 1844 | - 8 Mar 1844—8 Jul 1859: Kung: Oskar I
Oscar I, född den 4 juli 1799 i Paris, död den 8 juli 1859 på Stockholms slott i Stockholm, var kung av Sverige och Norge från 1844 till 1859. Den 22 maj 1823 gifte han sig med Josefina av Leuchtenberg. Oscar I:s fullständiga namn var Joseph François Oscar, vilket på svenska blev Josef Frans Oscar. (Han själv och moderna skribenter har stavat kunganamnet Oscar, medan det svenska kungahuset använder stavningen Oskar.)
|
| 12 | 1847 | - 1847: Fattigvårdsförordningen
Den svenska Fattigvårdsförordningen införs. Varje församling skall ansvara för sina egna fattiga. Fullt arbetsföra personer kan få rätt till fattigvård. Fattigskatt införs.
|
| 13 | 1859 | - 8 Jul 1859—18 Sep 1872: Kung: Karl XV
Karl XV, Carl Ludvig Eugen, född 3 maj 1826 på Stockholms slott i Stockholms län, död 18 september 1872 på Residenset i Malmö i Skåne län, var kung av Sverige och Norge från 1859 med norska regentnamnet Karl IV, dessförinnan hertig av Skåne. Han var son till kung Oscar I och drottning Josefina och gifte sig 19 juni 1850 med Lovisa av Nederländerna.
|
| 14 | 1861 | - 1861—1865: Amerikanska inbördeskriget
|
| 15 | 1867 | - 1867—1869: Missväxtåren
I stora delar av Sverige var hungersnöden svår under åren 1867 - 1869, de s.k. Missväxtåren. År 1866 och 1867 rådde stor missväxt i större delar av landet då vårarna kom sent, somrarna regnade bort och frosten gjorde tidig entré vilket bidrog till att skörden blev dålig. År 1868 var betydligt torrare men detta ledde obönhörligen till missväxt då torkan blev för svår. Folket svalt, djuren likaså. Pga undernäring och sjukdomar orsakade av denna svält så var döden ett bekant inslag i många familjer. Människor sökte sig till nya platser inom Nordens gränser men somliga valde att emigrera främst till Nordamerika, "Det Förlovade Landet", men även till övriga Europa.
|
| 16 | 1872 | - 18 Sep 1872—8 Dec 1907: Kung: Oskar II
Oscar II, Oscar Fredrik, född 21 januari 1829 på Stockholms slott i Stockholms län, död 8 december 1907 på Stockholms slott i Stockholms län, var kung av Sverige 1872–1907, kung av Norge 1872–1905, samt hertig av Östergötland. Han var tredje son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg och bror till Karl XV. Han var gift med Sofia av Nassau sedan 1857. Han själv och moderna skribenter har stavat kunganamnet Oscar, medan det svenska kungahuset använder stavningen Oskar.
Oscar II var kung under en period då Sverige genomgick en period av industrialisering och snabb teknisk utveckling, och då unionen mellan Sverige och Norge försvagades för att till slut upplösas. Perioden går ibland under beteckningen den oskarianska. Oscar var den tredje av fyra bröder i en syskonskara på fem. Då den äldste brodern, kung Karl XV, saknade tronarvingar (hans ende son hade avlidit i späd ålder redan 1854 och hans dotter saknade arvsrätt) och mellanbrodern prins Gustaf avlidit 1852, blev det vid Karls bortgång 1872 Oscar som fick ärva tronen.
|
1766 -